Till trots mot allt, att leka tonåring...
Det är ingen lek att vara tonåring, som man hör överallt. Uppåt och social är ett måste. Det är så svårt att veta hur man skall vara. "Var dig själv som du är och vill" ger alla råd, men hur kommer det sig att ingen följer dessa råd då? Om alla människor var öppna skulle det aldrig bli sådana här problem med acceptans bland ungdomar, fast det behövs ju i viss mån för ens egen och andras säkerhet, men nu är det inte på det viset. För är man sig själv blir man utstött utan vänner, och då är en ändring på personlighet och utseende ett billigt pris om man inte har en envis stolthet och fortsätter utsätta sig själv för smärta. I onödan, kan man tycka.
Man måste också vara med i matchen för att ens skall få kallas ung-på-väg-mot-vuxen-ålder, röka, dricka och röja runt för att vara en typisk rebellisk tonåring. Allt är förstås GENERELLT, det finns inte något man måste eller något som alla gör lika.
Har man tur hittar man öppna människor, oberoende av ens utseende och intryck, för att de vill lära känna en, på riktigt. Jag hade en sådan tur.
Det gör det påtagligt lättare för mig att leka tonåring.
Har man tur hittar man öppna människor, oberoende av ens utseende och intryck, för att de vill lära känna en, på riktigt. Jag hade en sådan tur.
Det gör det påtagligt lättare för mig att leka tonåring.
Kommentarer
Trackback
